Mina underbara,vackra och älskade pojkar..

Jag är här nu. För att stanna.

Livet som tvåbarnsmamma är oftast och mest.. Helt underbart.
Men ibland så suger det. När inga sovklockor synkroniserar med varandra. När det kivas och skriks.
Men. Jag älskar livet.

Tidigare idag satt jag i soffan med en nyäten Vincent. Han kräkte (jag har ju begåvats med ett kräkbarn) ner hela mig och inte bara en gång utan två. Kort därefter kommer William med sin smörgås i handen för att sätta sig brevid mig. Ooops. Vart landade den inte om i mitt knä?
Jimmys kommentar var..
Härligt att vara mamma va?

Ja. Va fan gör kräk i håret och smör på brallan när man får spenera dagarna med dessa coola killar!!

NU: Tajta till rumpan på steppmaskinen.
SEN: Läsa alla 711 bloggar.
SENARE: Chips...